Konsekvenserna av domen mot Birgitte Bonnesen blir att företagsledare inte kommer att våga kommunicera någonting.
Ibland går det att se hur historien speglar sig i nutiden och särskilt när det gäller domen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Hon döms till 1 år och 3 månaders fängelse för grovt svindleri i samband med den misstänkta penningtvättsaffären, vilken avslöjades av SVT:s ”Uppdrag granskning” 2019.
Dessutom åtalades hon för insiderbrott då hon skulle ha berättat för stora aktieägare att SVT hade ett avslöjande på gång. Troligtvis kommer domen att överklagas till Högsta domstolen, men behandlingen av personen Bonnesen säger något om hur gamla oförrätter och kulturella fördomar går igenom där man minst tror det.
Till att börja med är Birgitte Bonnesen kvinna och toppen av det svenska näringslivet är fortfarande mansdominerad, men hon är också danska och har behållit sin starka jylländska brytning.
Det är ett tydligt tecken på hembygdskärlek, men försvårar att verka inom svensk offentlighet. Danmark har politiskt även på 2000-talet utmålats som helvetet på jorden. På 1500-talet var danskarna ondskefulla och i nutid har det porträtterats som den nordiska invandrarfientlighetens högborg. Trots att vi ofta kopierar deras politik.
Konsekvenserna av bägge fallen blir att företagsledare inte kommer att våga kommunicera någonting och att relationen mellan aktieägare och vd grundligen förändras.
Sverige och Danmark brukar sägas vara de två länderna som historiskt har krigat flest gånger med varandra och även om det är en sanning med modifikation har vi vissa kulturella skillnader. Och även om det är löjeväckande att vissa föredrar att prata engelska med danskar kan man inte förneka att språken skiljer sig åt rätt mycket.
Kanske är det därför som språkförbistringen är en del av det som har drabbat Bonnesen efter intervjun hon gjorde i svensk tv, i kombination med att hennes medarbetare på Swedbank skrev en bristfällig kommunikationsplan.
Men om man ska leda ett företag som ska vara ”too big to fail” måste man kunna lita på att medarbetarna gör sitt yttersta. Svenska ekonomijournalister vill göra allt för att fälla en tolvtaggare. I detta fall blev det ett ”Bonnesens blodbad”.
Lätt att känna sympati
Om man som jag har varit involverad i en rättsprocess och blivit grundligt smutskastad i media är det lätt att känna sympati. Att utsättas för ett karaktärsmord som inte bara gällde yrkes – utan även privatlivet känns lika hårt som en möjlig fängelsedom.
Swedbank har kastat sin tidigare vd under bussen, samtidigt som det gäller att betona att penningtvätten verkligen var ett generellt grundsvindleri men det kan inte vd:n lastas för.
Det finns också ett antal frågor som ännu inte har fått svar. En av dessa handlar om att det skulle varit fel av henne att ställa upp på rättframma intervjuer, samt om det verkligen skulle vara insiderbrott att informera aktieägare om att man blivit kontaktad av ett av Sveriges mest prestigefulla granskande tv-program.
Kommer inte våga
Konsekvenserna av bägge fallen blir att företagsledare inte kommer att våga kommunicera någonting och att relationen mellan aktieägare och vd grundligen förändras. När kommunikationen enbart sker via pressmeddelanden och talepunkter blir även ekonomijournalistiken lidande.
Det skulle inte vara förvånande om Bonnesens fall tas upp i Högsta domstolen och att hon får ett lindrigare straff. Men det återstår att se. Troligtvis tycker sig ekonomijournalisterna nu ha segrat men det kan verkligen kallas för en pyrrhusseger.
För att parafrasera den grekiske kungen efter vinsten över romarna vid slaget vid Asculum: Efter en sådan här seger till kan ekonomijournalistiken gå förlorad.
Mats Qviberg
finansman
LÄMNA KOMMENTAR