Dubbelsmockan mot svensk köpkraft

Svenska politiker och olika branschorganisationer ställer sig ständigt frågande varför svenska konsumenter inte börjar konsumera mera, men de har missat väsentliga poäng att det är flera faktorer det handlar om.


Köpkraft

Det är lätt att räkna på och se. Vad privatpersoner har för inkomster och vilka utgifter de har. Pengarna som inte används kan användas för ”extra” konsumtion och eller på något sätt sparas.

Privatpersoner har fått försämrad situation i sig, men det håller på at succesivt förbättras nu.

Utöver köpkraften i sig så finns också allmänna trender i samhället. Oroliga tider mer sparande, optimism mer konsumtion.

En stor del av köpkraften är räntekostnader + och -.


”Dopa” köpkraften med krediter

Det går öka köpkraften i samhället, vilket vi i Sverige gjort länga genom öka kreditmöjligheter. Kan människor utöver sina egna medel öka köpkraften genom att skuldsätta sig så kan de konsumera mera kortsiktigt. I ett längre perspektiv så minska köpkraften istället, p.g.a. räntor blir en hushållsutgift, och amorteringar belastar familjens likviditet.

Tidigare har det ändå utökats skuldsättningen i samhället till runt 3-4% mera än allmänna tillväxten.

Nu vid försämrade tider när människor får svårare få nya lån och amorterar på befintliga lån, så påverkar det direkt köpkraften på ”extra konsumtion”.


”Extra” konsumtion

All typ av konsumtion som man kan klara sig utan, d.v.s. i princip boende, mat och baskläder, påverkas negativt inom den här sektor. Typiska områden är elektronik, dyrara restauranger, bilförsäljning, lyxvaror, resor, nytt kök, bygga nytt hus och motsvarande.


När kommer konsumtionen ikapp och börja växa igen

Det är i grunden marginalgrupper som styr tillväxt eller tillbakagång. Den gruppen kommer ha det tufft många år till, så vi har 2-4 år kvar förutsatt att konsumenters ekonomi utvecklas väl, till vi når konsumtionsnivåer som var fram till räntehöjningar satte igång efter pandemin.